Dagarna fortsätter att ticka iväg, varje dag försöker jag komma på något intressant att göra. Jag har aldrig varit i ett land där jag har känt mig mindre än ett sandkorn på stranden. Jag har aldrig besökt ett samhälle vars invånare är nöjda med så lite, och uppskattningen de visar mot sitt land är för mig väldigt underlig. Under nästan hela mitt vuxna liv har jag alltid kritiserat och svurit åt Sveriges system, klagat och gnällt hur dåligt vi har det. Men det är inte förens jag har spenderat ett par månader i detta Kanada som jag nu mera har ändrat min uppfattning.
Förstå mig inte fel, gällande socialition och umgänge är Sverige lika dåligt som Kanada, vet inte om man ska ta klimatet som en bidragande faktor där eller intresset för att söka sin karriär som står i vägen för ett någorlunda givande umgänge. Menade i båda dessa länder väljer man att spendera sin tid framför tv istället för att ta en kopp te med sina närmsta. Att besöka sina föräldrar planeras i god tid och görs inte alltför ofta. Det vill säga att umgås blir svårare och svårare med tiden speciellt i västerländska länder!
Att försöka hitta någon mening med min vardag här är helt omöjligt. Jag går upp varje morgon och frågar mig varför jag gick upp så tidigt, saken är den att jag inte deprimerad jag är bara tom. Finns absolut inget att göra här, du kan antingen studera eller gå till ett köpcentrum. Det är typ allt, har nämnt i tidigare inlägg att det tar mig extremt lång tid att ta mig till stan så det är inte ett alternativ heller, finns dock inget att göra där heller, bara en massa köpcentrum! Allting är koncentrerat till två gator typ och det är där alla går loss på diverse kläder osv.
För att komma till saken, att enbart studera dag in och dag ut, utan nöjen och andra tillfredställande moment leder inte till något bra. Jag har aldrig läst så mycket som jag gör nu, men jag har totalt skrivblock och tycker allting verkar jättesvårt, först idag satte jag mig ner och kände att detta är lätt. Att enbart ha Internet som en social interaktion och enbart träffa en till två människor per dag ser jag som ohälsosamt och faktum är att det känns värre än att ligga på sjukhus. Åtminstone på ett sjukhus händer det saker och du kan förvänta dig besök av dina vänner när som helst! Samt så finns det struktur i vardagen. Att leva i ett främmande land, där det är super svårt att skaffa vänner osv. är hårt. Ser fram emot att få komma hem efter nyår! Har aldrig längtat efter Sverige så mycket som jag gör nu!
Kanada landet med möjligheterna, ett mycket vackert land dock känns det som om det inte finns en levande själ här, bara puppets, robotar som går till jobb varje dag i 10 – 12 timmar och föder kapitalisterna!
[...] det ¤r helt ofattbart s dyrt det ¤r med b¶cker, jag l¤ser p …subcodes Tomhetsubcodes. sending a message. Tomhet. Texter | onsdag 10 december 2008. Dagarna forts¤tter att [...]