Okej här är en liten historia, det hela började när jag låg på sjukhus förra året i december! Jag blev inlagd på min födelsedag för att göra en operation (som gick väl) i alla fall under tiden jag fick ligga inne, han jag surfa runt en del, jag facebooka en del. Vad ska man göra när man har typ alltid i världen att fördriva! I alla fall så träffa jag en tjej på facebook, eller vad man nu säger! Vi började prata, ganska intensivt, hon verkade vara världens sötaste tjej i världen. Vi maila varandra varje dag flera ggn om dagen. Vi lärde verkligen känna varandra om man nu kan göra det över nätet. I alla fall så ledde det ena till det andra, vi började prata via skype, flera timmar om dagen. Hon var så trevlig och söt och allt en kille kan önska sig i en tjej.
Hon är inte från Sverige utan från någonstans i Asien, i alla fall så började det dyka upp en massa killar på hennes facebook som sa ett och annat. Jag ställde då frågan till henne om hon pratar med andra samtidigt som mig, menande om hon flörta osv. med andra samtidigt. Jag fick svaret Nej, det gjorde hon inte. Jag sa ok och litade på henne, för eftersom hon sa att hon älskade mig (vilket är skumt när man aldrig har träffats) tyckte jag att om hon prata med andra samtidigt inte var riktigt rätt. Jag fråga henne flera ggn och fick alltid svaret Nej.
Tiden gick, och jag gjorde mig förberedd för min Thailand resa, jag hade i en längre period tänkt åka dit, efter en sådan operation som jag gick igenom vill man gärna rehabilitera sig på ett skönt ställe! Och eftersom jag skulle till Thailand, tänkte jag att jag kunde åka och hälsa på min nya ”Internet” flickvän som bor i Taiwan. Vilket jag gjorde!
Hon hämta upp mig på tågstationen i Taiwan och jag blev nästan omedelbart förälskad i henne! Vi hade en underbar första natt, allting var så bra. Och dagarna därefter var lika bra! Vi var så förälskade i varandra och kunde inte hålla händerna ifrån varandra! I alla fall så efter nio dagar får jag reda på att hon har ljugit för mig, hon har pratat med andra killar samtidigt ett tjugo tal för att vara exakt, där hon flörtar väldigt mycket och säger att hon ska träffa dem osv., och detta är samtidigt som hon sa att hon älska mig och sa att vi var tillsammans!
Jag blev totalt förstörd, jag hatar när någon ljuger för mig. Och detta var så tufft att gå igenom, visst jag kanske var blind men när man ställer en fråga till någon förväntar man sig att personen talar sanning. Så vi hade stora gräl om det här och mina känslor försvann ganska fort för mig. Till slut tänkte jag ok, det är ett misstag eller snarare tjugo st, jag är inte så duktigt själv, jag har också flörtat osv. dock inte så intensivt. När jag väl var i Taiwan så fortsatte lögnerna, en efter en. Hon lät mig umgås med sin mamma om helgerna för hon var tvungen att gå till skolan, dock gick hon nästan aldrig dit eftersom hon gick hem och chatta hela nätterna istället. Vilket också var helt sjukt. Här är jag med hennes mamma som knappt talar engelska och så ligger hon och sover. Vad är det om? Och inte nog med det, killar ringde henne varje dag och ville bjuda ut henne med mera. Och inte en enda gång sa hon till dem att hon redan hade en pojkvän. Utan hon lät dem fortsätta ringa. Samt när vi var på klubb so kom ett av hennes förra dejter, vilket hon hela tiden har sagt att det är enbart hennes vän, well hennes vän tafsade på henne när han trodde att jag inte såg. Det var också ett väldigt stort gräl. Jag tänkte många ggn att jag bara skulle ta mina saker och åka tillbaka och aldrig mer kontakta henne, men tjejer har något som gör att vi killar blir idioter. Det kallas punani.
Efter två månader var det tid för mig att åka hem, jag skulle tillbaka till thailand i en vecka och sen åka tillbaka hem. Under den veckan i Thailand pratade vi varje dag via telefon och via msn, skype osv. Hon var konstant orolig att jag skulle göra något dumt, eller gå ut för den delen, hon ville inte att jag skulle gå på klubb, pub eller liknande! Samtidigt går hon och sover över hos sin bästa killkompis, han skulle ta examen och han ville så gärna att hon skulle komma dit, vilket hon gjorde. (dock är han ful som stryk så jag var inte alls orolig) störde mig dock på att hon skulle sova hos honom. Hade jag gjort det hade hon förmodligen gjort slut med mig.
Jag reste tillbaka hem, väl hemma så fortsatte kontakten med den här tjejen, jag var halvt kär och halvt förvirrad av allt som hände. Visste inte vad det här skulle leda till. Visste bara att hon skulle resa till Canada och studera i ett år, vi talade lite om att jag skulle göra detsamma så att vi skulle kunna vara tillsamman och ge vårt förhållande en chans. Jag tänkte på det flera ggn och beslutade att jag skulle åka dit. Dock inte enbart för henne ( en stor del) men jag älskar att resa, och jag skulle förmodligen aldrig ha åkt hit annars, så jag tänkte att det var en upplevelse. (Canada suger dock åk aldrig hit). i alla fall så var det sommar hemma, det är alltid skönt när det är sol. Jag och min flickvän fortsatte våra pratstunder och vi var så kära i varandra. Dock så bråka vi som vanligt en massa, hon var jätte arg på mig att en tjej flörta med mig och att jag inte sa åt henne att jag hade en flickvän, jag trodde det var dealen, att vi inte behövde berätta, eftersom hon aldrig gjorde det. Hon hade väldigt utförliga förklaringar om varför hon inte gjorde det men det hjälper inte mig. Jag är fortfarande den som var undangömd.
Min flicka skulle åka till Usa för sin examens resa, hela henne klass var tvungna att åka dit. Hon åkte och sa att hon skulle försöka höra av sig till mig! tänk nu på att jag ringde henne varje dag från Thailand enbart för att hon ville det, hon bad mig. så jag sa du borde ringa mig ofta. Under två veckors tid ringde hon mig en gång och skicka mig ett mail, det var en tre dagars period där hon inte hörde av sig alls. Är det rätt? Ska man stå ut med sådant? Jag har en vän, som jag talade med om det här och hon sa, att min flickvän älskade inte mig för då skulle hon ha hört av sig. Well det var en hel del gräl om det här med och jag kände att jag ville strunta i allt och bara vara singel igen, allt är så mycket lättare då!
Efter hennes USA resa så åkte hon till Canada, hon skulle vara där i nästan två månader innan jag kom dit. Här börjar grälen på allvar, varje dag var det någon fest eller tillställning som hon skulle på, hon hade snubbar i sitt rum osv. Varje vecka skulle hon gå på klubb, tänk nu på att hon verkligen inte ville att jag skulle gå på klubb, varken i Thailand eller hemma. Men det var tydligen ok för henne att gå. Tydligen var det ok för henne att ha killar i sitt rum, men hade jag haft det så hade hon förmodligen velat göra slut. Så hon gick på klubb, jag sa åt henne att jag inte vill att hon dansar med andra killar, eftersom jag har blivit förbjuden att göra det så därför sa jag samma sak. Jämlikhet eller?
När jag väl kommer till Canada så är allt ok, vi är som nykära igen och allt verkar bra. Vi flyttar ihop och allt verkar spännande och nytt. Dock tänker jag hela tiden va fan håller jag på med. I alla fall så har vi bott ihop i ungefär snart två månader, vi har nästan bråkat varje dag om små saker, det är så att min flickvän verkar tro att hon är en prinssessa, hon har inte lyft ett finger här i vårt hem. Hon varken diskar, städar eller lagar mat (för att hon tydligen inte tycker om att rör råvarorna) hon hittar på ursäkter för att slippa handla matvaror. Hon kastar smuts överallt som papper, torkar inte efter sig med mera! Varje gång jag är i stan med henne och vi går in i en affär så frågar hon mig om jag vill köpa något till henne. Vi var i USA en helg, hon betala inte en krona för sitt uppehälle, jag shoppade lite till henne för hon sa att hon inte hade pengar. Dock så köper hon i slutet en väska som kostade närmare tusen kr, och detta är en tjej som säger att hon inte har pengar. Samt så när jag skulle ta upp våra hus nycklar ur hennes väska som hon bad mig att göra fann jag att hon faktiskt hade mycket mer pengar än mig med sig på resan. Så åter igen ljög hon för mig.
Efter en tid så började jag av någon anledning få en massa mail från någon antingen en tjej eller en kille. I malet så skickar den här personen en massa bilder på min flickvän och så klart en kille. Jag får förklaringen att det är bara en vän och inget mer. Den här tjejen som skickar bilder + mail fortsätter trakassera mig en tid, jag får mail om att min flickvän har haft sex med den här killen, samt att de är mer än bara vänner. Jag säger inget till min tjej för jag har fått nog. Jag vill lämna henne. Och har velat göra det en tid nu. Men samtidigt tycker jag så synd om henne av någon anledning. I alla fall så fortsätter mailen komma till mig och igår när jag kom hem från min första match i amerikansk fotboll så ser jag hon sitta och chatta med den här killen. Killen skriver saker som åhh jag saknar dig så, hon skriver tillbaka samma sak, han skriver du borde komma och besöka mig i sitt hemland. Han skriver att han tycker om henne så mycket. Osv. Jag blir så arg, så arg att jag inte vet vad jag ska göra. Jag säger en massa dumma saker till min tjej, samt gör jag en sak som jag idag skäms så mycket över att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Det som hände var absolut inte vad som skulle hända, i alla fall så var där en tallrik på bordet, jag föser iväg den, bara det att jag träffar min tjej i huvudet, jag förstör hennes glasögon. Sanningen är att jag aldrig skulle vilja skada någon, så jag vet inte vad som hände i min skalle. Jag tappa kontroll och jag är rädd för mig själv nu. Jag ville inte träffa henne, jag ville bara ta i sönder hennes tallrik. Nu har jag ingen aning om vad jag ska göra! Och det är därför jag skriver. Jag har lovat mig själv att aldrig tappa kontroll över mig själv så där igen, men detta har aldrig hänt mig innan och jag vill verkligen aldrig att det ska hända igen.
Sätt er ner och prata i lugn och ro, inte efter att ni bråkat eller håller på att börja, utan när allt är okej. Gå tillsammans igenom: